Nu är jag MAN!

Hej kära vänner.

Det var länge sen det hände något på bloggen, men det får ni skylla på Matte. Min aktivitet har det inte varit något fel på, jag kör med katterna på samma exemplariska vis. Nu måste jag ju bara berätta vad som hände i helgen!

Tidigt på morgonen ringde det på dörren. Jag var förstås framme för att se om det var någon kul person som kom, som jag kunde slicka lite i örat och få kela med. Döm om min förvåning när där står en UPPENBARELSE! Jag höll på att hoppa ur skinnet när jag såg mina drömmars tik! En italienartjej, så söt som bara en italienartjej kan vara. När jag var lite närgången sa hon ifrån, men efter en promenad med henne och hennes matte kunde jag försäkra att jag var en hyvens kille. Min övertalningsförmåga var intakt, och efter en stund var hon som vax i mina tassar. Nu vill jag ju inte gå in på intima detaljer, men ni ska veta att det inte är så lätt att träffa rätt så här första gången... Till slut blev det rätt, och jag var i sjunde eller åttonde himlen. Sen försvann hon ur mitt liv lika plötsligt som hon kom, men jag tror nog att det blir små fina valpar om ett antal veckor. Kan det bli annat än snyggingar efter så tjusiga föräldrar, jag bara frågar?

Min nya sport!

Ni tror nog att jag alltid är så här lugn och stillsam! Visserligen är jag (precis som min matte) en livsnjuuuuuuutare som trivs bra i soffan under en filt. Men jag har faktiskt en ny hobby!
Jag har ju tidigare berättat om mina problem med kattskrällena som bor här. Nu har jag kommit på något som får dem att förstå att JAG är herre i det här huset. Låt mig presentera.......
KATTBOWLING!
Ni kanske aldrig hört talas om denna ädla sport, så här alla hundar i katthem, kommer instruktioner från mästaren själv:
1 Man väntar till kvällen, när människorna lagt sig i sängen.

2 Sen väntar man till det kommer något kattskrälle och spinner och vill gosa med människan i sängen. Här gäller det att inte förhasta sig!

3 Man fortsätter vänta tills det kommit ett par tre katter till. SEN!!!

4 Man tar sats, lagom lång beroende på den egna spänstigheten.

5 Ungefär tre meter från sängen hoppar man som en kanon RAKT UPP I SÄNGEN!

6 Njut av reaktionen! Alla katter flyger som bowlingkäglor ner från sängen och du får ha den för dig själv!

Husse har föresten börjat klaga på att det är jobbigt att ha mig i sängen. Nu häromkvällen sa han att han gjort iordning en korg nedanför mattes säng (det är hos henne jag ligger, under täcket).
Jag tänkte bara "Ja men lägg dig där då, och låt mig ha kvar min sängplats. Har du problem är det ju dina problem, inte mina!"

Så vänner, ha det gott i kylan och frys inte tassarna av er!
Hälsar
Er egen Sixten

Katter, katter må dj...en ta alla katter!

Hej vänner!
Nu har det hänt något fruktansvärt här hemma. Matte har släpat hem en ny katt! Jag trodde det räckte med huset fullt av dessa avskum, men tydligen inte. Nu är det enligt rykten en jättebamse till katt som kommit hit för att stanna. Hade det åtminstone varit en liten unge kunde man ju trycka till den ganska lätt, men det här kan bli marigt. Han lär väga ungefär dubbelt så mycket som husets kung (undertecknad med andra ord), och det krävs list för att komma åt en sån koloss.

Som om inte detta vore nog prioriterar Matte hans sällskap före mitt! Hon tycker så syyyyyynd om honom som inte känner sig hemma här, och då måste hon sova med honom och dessutom sitta och plugga i hans rum. Jag säger bara, jag kommer att hämnas! I går hämnades jag med att gå ut och låtsaskissa. Då går man en sväng i rasthagen och sen går man in igen och kissar på närmsta möbel. Matte blir galen och det är ju alltid något, eller hur? I dag kanske jag tar till ännu värre artilleri, kanske ska bajsa i hennes säng? Nej förresten, hon sover ju inte där på natten så hon kommer inte att märka det. Jag får tänka ut något annat. Om ni har något bra förslag så hör av er till mig. Alla förslag mottages med tacksamhet.

Vänligen er egen Sixten

Tänk vad tiden går...

....nu har jag blivit junior!
Se där vad man kan, rimma minsann!

Halloj gott folk.
Ni kanske trodde jag lagt ner bloggen, men så är inte fallet. Jag har bara bidat min tid, umgåtts med kattungarna som vi haft här hemma och med Enzo min käre rasfrände i Koerhult.
Jag har faktiskt varit hos honom och Candie i två dagar och en natt, kan ni tänka er. Matte och husse skulle ut på galej och då fick jag och barnen vara på besök i Koerhult. Underbart är väl det enda jag kan säga, springa lös på deras enorma gård, leka med Enzo och flirta med Candie.

Jag har också dammat av utställningskopplet, och varit i Växjö och gjort juniordebut. Vi var tre snygga ynglingar, och jag fick se mig slagen av tjusige Leonardo. Jag fick däremot HP eftersom domaren tyckte jag var en snygg kille, men ännu lite för ung. Massor med spännande hundar som vanligt, snackade lite i örat på en neapolitansk mastiff-hane (matte höll på att smälla av).

Nu är allt som vanligt igen, men jag har kommit på ett sätt att förgylla mina måltider! Maten blir sååå mycket godare om man får jobba lite med den istället för att bara stå och äta ur skålen som en ko. Om man som jag (än så länge) har en matskål av plast kan man lyfta den och skaka runt den riktigt ordentligt så att alla små kulor hamnar över köksgolvet. Sen får man snabbt som attan springa runt och äta upp dom innan katterna kommer och försöker smaka. Pröva själva så får ni se!

Nu ska jag gå och lägga mig under filten igen, det börjar bli kallt. Men innan dess ser jag en nalle som inte fått behandling idag. Den får jag nog ta och ruska om ordentligt innan jag lägger mig. Det gäller att sköta sina sysslor!
Ha det gott tills vi hörs

er vän Sixten

Tröttsam helg!

God afton gott folk.
Jag skriver det här liggande i soffan. Jag har haft en hård helg!
I går kväll kom min "lånematte" Catharina och hämtade mig. Lite konstigt att åka iväg på kvällen, men Matte och Husse skulle till Varberg på kattutställning, och jag var så glad över att slippa åka med. Tänk er själva: 250 katter på ett och samma ställe! Det är ju mer än vad man klarar av.
Alltså, det är första gången jag sover borta, men jag är ju en stor kille nu så det gick bra. Jag har ju hundkompisen Simba där, ni vet min gamle polare som är storpudelfarbror. Jag har haft det bra, men lite busig har jag varit också. I ett obevakat ögonblick stack jag ut genom en dörr som lämnats öppen. Jag missar inte en sån chans! Sen SPRANG jag! Catharina & CO följde efter, men jag är ju snabbare än de flesta. Då plötsligt hände något konstigt! De vände! De liksom struntade i mig, hur det nu är möjligt. Jag var ju tvungen att kolla vad som var på gång, det kunde ju vara så att Cockie hade kommit och sånt vill man ju inte missa. Jag återvände alltså lika glad, ganska nöjd med min löprunda.
Nu är jag trött, det tar på krafterna att vara på bortaplan!
Sov gott vänner

Nu har jag utökat mitt revir!

Tjenare kära vänner.
Nu var det väldigt länge sen jag skrev, och det beror på att jag haft väldigt mycket att göra. Kanske är det just då man ska blogga, det kanske är det som är vitsen med blogg? Nu är jag i alla fall här igen. Jag börjar nog med att berätta om min nya kärlek Cockie. Hon är lagom stor, lagom söt och lagom bitchig. Vi springer ikapp och har hur kul som helst! Simba, min pudelkompis, brukar ha henne som inneboende. Hon får träffa mig för att inte alldeles köra slut på gamle Simba, men jag orkar hur mycket som helst, så det så!
Sen har jag varit campinghund må ni tro. Vi har varit på husvagnssemester några dagar och vi åkte bil hur länge som helst. Visserligen kan jag sova i min bur under tiden, och jag fick kissa och äta när behov fanns, så jag klarade mig ganska bra. Väldigt kul att läsa lyktstolpar i andra delar av landet också. Det fanns mycket spännande att lukta på även på orter som inte lät så kul. Eller var det det som det gjorde? Jag vet vilka hundar som bor i Bor, det är ganska kul, eller hur? Vi hade hårda dagar i Blekinge. Matte skulle se ALLT och helst på en gång. Vi var t.o.m. över på Öland! Jag har promenerat i skog, på trotoarer, på kajer och på andra konstiga ställen. Det var härligt att vara med Matte och de andra hela tiden. De åt utomhus för min skull! Husse muttrade lite om att det hade varit trevligt att någon gång sitta INNE på ett matställe och äta, men Matte lämnar mig aldrig ensam i bilen. Gulle henne!
Kort sagt kan man säga att denna resa medförde att jag nu nästan pinkat in hela Blekinge som mitt revir, och det känns jättebra!
I går var jag och hälsade på en falukorv. Han blir nog ledsen om han visste att jag skrev så, men han är ju så fjantigt liten så han kan nog inte läsa. Han är som jag, en italienare, men bara 3 månader ung. Jag brottade ner honom hur lätt som helst, men om jag ska vara ärlig var det kul att leka med honom. Enzo är hans stolta namn, och han är döpt efter en bilbyggargubbe som hette Ferrari i efternamn, om det namnet är bekant.
Enzo i all ära, men Candy, mitt hjärtas stora dam bor ju hos Enzo och kan ni gissa? I går när vi var där och hälsade på så löpte hon!!! Jag försökte lura med henne bort i skogen, men vi blev påkomna hela tiden, attans också! Jag får vänta tills Cockie blivit lite äldre så kanske jag har större framgång.
Nu ska jag gå och ta en tupplur efter allt skrivade.
Ha det så gott!

Ny utställningsdag

I dag var det dags igen! Vi gick upp jättetidigt och började lasta in alla saker i bilen. Det blev en ganska lång resa, ända till Tvååker utanför Varberg. När vi kom dit insåg jag att det var en stoooor utställning vi kommit till. Internationell sa matte, vad det nu betyder. Många hundar av många olika sorter och storlekar. Jag snackade med italienartjejerna från Svenljunga, de är så himla snygga och trevliga! Vi behövde inte vänta så länge, jag var först ut i ringen. Det gäller ju att visa standarden direkt tänkte jag, och svävade in i ringen. Domaren tyckte mycket om mig, så hon fick en liten slick i ansiktet när jag stod på bordet. Ett rött och ett lila band fick vi med oss ut.

Sen var det brudarnas tur. Sötnosen från Svenljunga gick segrande ur den matchen, så vi möttes på nytt. Domaren sa att vi var väldigt likvärdiga och väldigt fina båda två, (som om det var någon nyhet). Vi fick BIR-rosetten med oss den här gången också, men nästa gång är det faktiskt sockersmulans tur att vinna!

Matte och jag tog det lugnt i tältet medan resten av familjen åkte en sväng för att fika och köpa mat. Jag vilade mig i form till finalen som det anstår en livsnjutare! När det var finaldags samlades massor av hundar (säkert 40 stycken) från alla grupper till förhandsgranskning.
Sen var det in i stora ringen. Det är så himla orättvist, jag få alltid gå sist! Har de inte förstått att jag borde gå först? Eller är det helt enkelt så att de vet att "den som väntar på något gott...." Jag får kolla upp det tror jag.

På väg från finalringen träffade jag en häftig kille! En Afghanfarbror som tyckte att jag var en kul lekkamrat. Vi busade runt, och han var van vid att leka med Italienare, för han har såna hemma! Det ryktades om att han hade en Italienartjej hemma som lät väldigt intressant... Synd att de bodde så långt bort, jag hade gärna lekt mera med honom och resten av hans gäng.

Det var verkligen på tiden att jag fick en heldag med Mattes uppmärksamhet. Hon har varit rent bedrövlig sista veckan. Mördar-Madicken ni vet har fått bebisar. Inte kunde hon få barn på vanligt sätt, nej då, en himla massa ståhej med kejsarsnitt och jag vet inte vad. Jag har inte fått inspektera dem, och ska jag vara ärlig är jag inte så noga med det. Är de lika läskiga som Madicken och Jo-Jo kan det gärna vara. Sju stycken blev det, så ni förstår att jag är orolig!

Nu ska jag leka en stund med det fina gosedjuret Matte köpte till mig, och sen är det nog dags för en tupplur. Det tar på krafterna att ligga på topp!
Ha det gott alla två- och fyrbenta vänner.