Skogspromenader, höns och annat

Halloj igen
I går var jag på utflykt igen. Resan gick till Fritsla, och min älskling Candy med familj. I går var det inte bara Matte som var med utan husse och småmänniskorna också. De där fjäderbollarna stod och lät när vi kom, men den här gången blev jag inte rädd för dem. Man kan väl säga att jag glömde allt, både höns och människor, när jag fick se Candy. Eftersom vi redan klarat av första daten tänkte jag att det var bara att fortsätta där vi slutade sist (ni vet, det där jag inte fick skriva om). Döm om min förvåning när hon plötsligt började skälla åt mig när jag nosade henne intensivt på onämnbara ställen! Hon som var så snäll förra gången började nu visa tänder och morra, ÅT MIG! Det som var ännu värre var att alla människorna, inklusive min kära Matte, sa att hon var DUKTIG när hon gjorde det! Jag blev djupt sårad, i fem sekunder ungefär, och sen försökte jag igen. Det blev väldigt många försök.......med samma eländiga resultat.
Till slut insåg jag det omöjliga i operationen, så jag började nosa efter kul saker istället. När jag lugnat ner mig en smula tyckte våra mattar att vi skulle gå ut i skogen. De hade världens häftigaste skog precis vid tomten, med höga träd, och inte som i vår skog hemma, en massa stickiga pinnar som slår en när man går förbi. Här var det mossa att springa i!
När det var dags att åka hem var jag ordentligt trött. Candy också tror jag, och vet ni vad jag tror? Jag tror att Candys Matte och Husse kommer att skaffa en hund till. Jag har en känsla av att det inte kommer att bli en golden retriver....
Ha det gott i vårvärmen alla vänner